En sjukling har jag gått och blivit! Inte har det då blivit bättre iaf nu under helgen som jag hoppades på, utan nu är jag mer förkyld och har ont i halsen. Usch va tråkigt!

Helgen blev jättelyckad, tänker mest på lördagen då vi var ut och firade Philip och Kalle :) Först var vi hemma hos erika och mattias massa folk, sen drog vi ner på plaza där vi åt middag och var fram tills att det stängde. Jättemkt folk var de där, och det var jättekul :) Efter det så blev det kalas hemma hos Anton och det höll i sig ända fram till sex där på morgonen så strax efter sex blev det att jag och mina kom hem och la oss.  Riktigt roligt var det, tror inte att jag har skrattat sådär mkt på länge :)
...en sak som däremot inte var fullt lika roligt var då på natten när jag och mina skulle gå hem från krogen och till anton. Vi kom och gick hon och jag då vi går förbi två lite äldre turkar som stod och pinkade vid vägen. Vi gick förbi på andra sidan och tänkte inte mer på de förrän och vipps när vi tittade bak så var dom efter oss. Rädd som jag är så bötjade jag att springa eftersom jag tyckte att det var lite obehagligt när dom kom så nära, och när mina tittade bak så var dom ikapp henne. Hon sprang hon med och det fick vi göra en liten bit för att komma ifrån dom. Det gjorde vi också som tur var, men dom skrek efter oss och höll på. Inte nog med det så kom vi alldeles efter det fram till rondellen där nedanför macken då det kommer en bil med jag tror de var tre utlänningar. Skitläskiga och lite äldre dom med. Vi gick över vägen och dom stannade som till med deras bil och tittade jätteläskigt på oss (såg precis ut som att dom vilken sekund som helst skulle hoppa ut och ta oss) så jag blev rädd och började springa allt vad jag kunde. Dom skrek nått, och Mina skrek till och kom efter, fan va vi sprang...  men sen skrek hon att dom försvann! Alldeles efter hör jag hon skrika jättehögt och då tänkte jag att det var kört och att dom var efter oss på riktigt. Då hade dom tydligen vänt med bilen och kommit tillbaka så det var bara att springa allt vad man kunde. För att virra bort dom lite sprang jag in på gården nedanför oss, och vart jag skulle ta vägen sen hade jag ingen aning om så gömstället fick bli bakom ett garage som var där. Mina kom strax efter mig så vi stod där och pustade ut ett litet tag. Sen sprang vi sista biten upp till anton, och som tur var så hade vi lyckats lura bort dom!

Igår blev vi bjuden på jättegod paj med vaniljsås hemma hos erika, och sen käkade vi middag med anton och dennis, mums :)

Nu ska jag se om jag kan få nå liv i Mina, sjusovarn!

<3

//Josse